Header

Akriv för författare: Gunhild Vidén

Konferens om det humanistiska programmet

januari 15th, 2016 | Skrivet av Gunhild Vidén i Latin - (0 kommentarer)

Under hösten har ämnet latin haft ett samverkansprojekt. ”Samverkan” är numera ordet för det som tidigare kallades universitetets tredje uppgift, dvs kontakter med det omgivande samhället. Projektet har varit riktat mot samarbete med gymnasieskolan om det humanistiska programmet, och har dels resulterat i ett projekt med Västerhöjdsgymnasiet i Skövde, dels i en konferens som äger rum den 29 januari. Samarbetet med Skövde har inneburit att elever har genomfört projekt inom ämnet Människans språk, med stöd från studerande på lärarprogrammet i Göteborg och föreläsningar av lärare från universitetet. Konferensen riktar sig till lärare, främst språklärare, samt rektorer och studie- och yrkesvägledare vid det humanistiska programmet i gymnasieskolan, samt till lärare i klassiska och moderna språk vid Göteborgs universitet.

Programmet ser ut såhär:

8.45-9.15:      Samling, registrering

9.15-9.20:      Välkomsthälsning, praktisk information

9.20-9.50:      ”Så mycket kul det finns i språken! Om ord, strukturer, undervisning och folkbildning”. Föredrag av Ingmar Söhrman, professor i romanska språk med inriktning mot spanska, Göteborgs universitet

9.50-10.20:    ”Skolverket om humanistiska programmet”. Föredrag av Ylva Rosing, Skolverket

10.20-10.50:  Kaffe

10.50-11.30:  ”Humanist i näringslivet”. Föredrag av Kenth Berndtsson, ordförande för NyföretagarCentrum Sverige

11.30-12.00: ”Tatueringar på latin. När ett gammalt språk får nytt liv i ny tappning”. Föredrag av Karin Westin Tikkanen, fil. dr. och forskare i latin, Göteborgs universitet

 

12.00-13.15:  Lunch

 

13.15-13.45:  ”Från gymnasiet till universitetet i allmänhet – språkstudier i synnerhet”. Föredrag av Eva-Lena Axelsson, studievägledare vid Institutionen för språk och litteraturer, och Petra Platen, universitetslektor i tyska, båda Göteborgs universitet

13.45-14.30:  Gruppdiskussioner kring olika teman

14.30-15.00:  Kaffe

15.00-16.00:  ”Humanioras roll i dagens samhälle”. Föredrag av Bengt Göransson, f d statsråd

16.00-16.30:  Summering, avslutning

 

Anmälningstiden har gått ut, men i mån av plats kan ytterligare deltagare ges möjlighet att delta. Konferensavgiften är 775 kr (650 utan lunch). Tag kontakt med gunhild.viden@sprak.gu.se om du är intresserad!

Medelhavsinstituten har klarat krisen

november 19th, 2014 | Skrivet av Gunhild Vidén i Okategoriserade - (0 kommentarer)

I ett pressmeddelande från regeringskansliet (http://www.regeringen.se/sb/d/18268/a/250036) kan vi nu läsa att instituten kommer att få behålla sin finansiering även 2016 och 2017. Faran tycks alltså vara över för den här gången. Många gläds över detta; vi här i Göteborg är inte minst glada över att de kurser vi har utarbetat kommer att få leva vidare, att nya generationer studenter får uppleva både antiken och den internationella forskarvärlden via institutens förmedling, och att vi som forskare kan fortsätta att utnyttja de fantastiska bibliotek och forskningsmiljöer som instituten ger tillträde till. Utinam semper vivant!

Snart är det semestertider!

juni 11th, 2014 | Skrivet av Gunhild Vidén i Latin - (0 kommentarer)

Vår klassiska blogg har inte varit lika aktiv under våren som den var under hösten. Dagarna har fyllts av undervisning, forskning, handledning, administrativa uppgifter, med andra ord det som hör till vardagen på ett universitet. Nu ser många med oss säkert fram mot semestern, och som vanligt kommer vi säkert att tycka att den gick alldeles för fort när den väl är över! Men det är kanske inte så konstigt: semestris på latin betyder ju ”en period på 6 månader”, sammansatt av orden sex (6) och mensis (månad). Då är det ju inte så konstigt att ordet ”semester” i många andra språk betyder ”termin” – även om en nutida termin sällan är sex hela månader så kommer det onekligen närmare den ursprungliga betydelsen. Det latinska ordet ”terminus”, som det svenska utbildningssystemet har valt i stället, betyder gräns, slut, så det är ju inte särskilt logiskt att vi svenskar använder det om en period som sträcker sig över längre tid.

Som student eller skolelev har man inte semester utan ferier. Naturligtvis är även detta ett latinskt ord: ”feriae” (ordet finns bara i pluralform) betyder helgdag, dag för en religiös festival, och så småningom också ledig dag utan några religiösa förtecken. Skol- och universitetsferierna sträcker sig genom juni, juli och augusti. Månaden juni har sitt namn efter gudinnan Juno, Juppiters hustru. Juli hette ursprungligen Quinctilis, och augusti hette Sextilis. I dessa namn döljer sig räkneorden 5 och 6. Detta var alltså årets femte och sjätte månader, liksom september fortfarande innehåller räkneordet 7, oktober ordet 8, november 9 och december 10. Men stopp lite, december är ju årets 12:e månad?!? Nej, ursprungligen började det romerska året 1 mars, och då blev förstås juli den femte månaden osv. Du kan läsa mer om romersk tideräkning i material som du återfinner på Svenska klassikerförbundets hemsida, www.klassikerforbundet.se. Under fliken Gymnasium, Material och tips, hittar du mycket skojigt.

Månaden Quinctilis fick så småningom namn efter Julius Caesar, och Sextilis fick namn efter kejsar Augustus. F ö är det i år 2000 år sedan den senare dog.

Och i väntan på att vi ska kunna fira Augustus i hans egen månad tillönskas alla läsare glad sommar!

Gunhild Vidén

Om höger och vänster

november 20th, 2013 | Skrivet av Gunhild Vidén i Okategoriserade - (2 kommentarer)

Att vara vänsterhänt har inte alltid varit lätt. Det finns fortfarande många människor som tvingades lära sig skriva med ”rätt” hand, dvs höger, i skolan, trots att de var vänsterhänta, och vänsterhänthet har omgivits av både fördomar och vidskepelse. På engelska finns uttrycket cack-handed, med betydelsen klumpig, misslyckad. Ursprungligen betydde ordet vänsterhänt, och en förklaring till förstavelsen cack- är att det kommer från en indoeuropeisk stam med betydelsen exkrement (jfr det svenska uttrycket ”att kacka i eget bo”). Förklaringen skulle då vara att man använde vänsterhanden när man torkade sig där bak, och att den därför sågs som oren. I många språk kan man konstatera att ordet för höger också har betydelsen av bra, rätt, medan ordet för vänster ibland också har en betydelse av något felaktigt eller mindre bra. Tänk t ex på engelskans right, tyskans rechts, franskans droite, som alla betyder både höger och rätt. Franskans ord för vänster, gauche, betyder också sned, snedvriden, oriktig.

Hur är det då med latinets ord för höger och vänster? Höger heter på latin dexter och vänster heter sinister (som alla latinska adjektiv böjs de sedan i samma form som ordet de står som bestämning till. Grundformen, som anges här, är nominativ singular maskulinum). Slår vi upp ordet i den latinska ordboken upptäcker vi att dexter betyder höger, men också gynnsam, framgångsrik. Slår vi upp sinister får vi veta att ordet betyder vänster, men också ogynnsam, skadlig, ja t o m omoralisk. Här kan vi kanske påminnas om uttrycket ”vänsterprassla” på svenska. (Slå i lexikon är kul! Se Anna Blennows inlägg från 30 oktober.) Italienska har behållit latinets ord för höger och vänster (destra, sinistra), medan t ex spanskan har kvar ordet siniestro i betydelsen något dåligt, illavarslande, men har ett annat ord för vänster (izquierda), som troligen har sitt ursprung i ett preromanskt språk.

Latinets ord för höger och vänster lever vidare i engelskan, men med lite förskjuten betydelse. Dexterous betyder skicklig, händig, och där kan man lätt se ett sammanhang – det den högerhänte gör med högra handen är som regel bättre än det samme person gör med vänster hand (att göra något med vänster hand innebär ju på svenska att man gör något slarvigt och oengagerat). Sinister har samma betydelse som motsvarande ord i spanska: något illavarslande, ont. Genom att studera orden kan vi på det här sättet se hur föreställningar från antiken har levt vidare genom århundradena och är aktiva än idag. ”Höger” står för rätt och normalitet, ”vänster” för det avvikande och rent av farliga. Att en skräckfilm heter Sinister är inte så konstigt; det är säkert inte heller en slump att en av figurerna i World of Warcraft heter Sinestra – särskilt inte när man ser att ett av hennes barn heter Nefarian. Engelskans nefarious betyder ondsint, illegal, och kommer från latinets nefas, brott mot den gudomliga lagen, alltså ett mycket starkt negativt laddat ord. Vart vi än går, går vi i antikens fotspår – inte minst i dataspelens värld.

Gunhild Vidén, latin

Klassiska språk: döda eller levande?

oktober 29th, 2013 | Skrivet av Gunhild Vidén i Okategoriserade - (1 kommentar)

Vi som jobbar med klassiska språk får ofta frågan om varför man jobbar med döda språk. Då blir förstås motfrågan vad man menar med ett dött språk? Svaret blir oftast att ingen talar det längre. Det stämmer onekligen att ingen längre talar latin som sitt modersmål, och att den grekiska som talas idag skiljer sig från den grekiska som Sokrates talade (precis som dagens svenska skiljer sig från vikingarnas språk). Men samtidigt talar vi alla grekiska och latin dagligen och stundligen – det är bara det att vi inte är riktigt medvetna om det. En mycket stor del av det internationella ordförrådet, alltså ord som går att identifiera i många olika språk även om de har fått lite olika former, härstammar från latin och grekiska. I den mening jag just skrev är t ex ”internationella” och ”identifiera” sådana ord. Latin och grekiska fortsätter att vara produktiva, på det sättet att ordstammar, prefix (bitar som sätts framför ordstammar, t ex ”inter”) och suffix (bitar som sätts efter ordstammar) används för att bilda nya ord. Detta är särskilt utbrett i t ex teknisk och naturvetenskaplig terminologi, där nya ord behövs för nya företeelser och produkter.

Men finns det verkligen ingen som pratar latin idag? Latin har faktiskt ställning som officiellt språk i ett land, nämligen Vatikanstaten. Det andra officiella språket är italienska, och man kan nog lugnt räkna med att det är italienska som används i de allra flesta muntliga sammanhang. Latin blev dock använt i ett speciellt sammanhang ganska nyligen, nämligen vid den presskonferens där Benedictus XVI abdikerade från påvestolen. En italiensk tidning kom före kollegerna med detta scoop, på grund av att deras utsända journalist hade läst latin och förstod direkt vad påven sa!

Gunhild Vidén, latin

Varför heter det ”klassiska språk”?

oktober 4th, 2013 | Skrivet av Gunhild Vidén i Okategoriserade - (0 kommentarer)

Ordet klassisk används ofta om något som uppfattas som förebildligt, seriöst, traditionellt, ”fint”. Nationalencyclopedin (NE) definierar ordet som ”benämning på en tidsperiod som anses utmäras av särskilt hög intellektuell skaparförmåga” och fortsätter: ”Som klassiska har i synnerhet antikens grekiska och romerska kulturer betecknats, genom att de i Europas senare historia utövat ett övergripande inflytande på intellektuell och konstnärlig aktivitet”. De språk som tillhörde dessa kulturer, dvs latin och grekiska, har därför kommit att få beteckningen klassiska språk. Själva ordet kommer f ö, som så mycket annat i vårt moderna ordförråd, från latinet: classis var ursprungligen en avdelning inom flottan, och kom sedan att användas om de olika medborgarklasserna i Rom. Vårt ord klass kommer förstås också därifrån.
Ibland räknar man också in bibelhebreiska i gruppen klassiska språk, eller fornspråk. Vid Institutionen för språk och litteraturer inkluderar vi också fornkyrkoslaviska, som vi kommer att berätta mer om vid ett senare tillfälle.
Ämnet grekiska vid universitetet heter numera Antik grekiska, för att skilja det från nygrekiska, det språk som talas i Grekland idag. Det är dock bara halva sanningen, eftersom studiet också inkluderar bysantinsk tid, dvs medeltiden. På motsvarande sätt täcker undervisning och forskning i latin inte bara språket från klassisk tid, utan också medeltid och nyare tid. Latin var vetenskapens internationella språk långt fram i tiden och hade den ställning som engelskan har tagit över idag. Det finns alltså oerhört mycket textmaterial även från 1700- och 1800-tal som är skrivet på latin.
För den som vill läsa mer om latinets historia rekommenderas ett par utmärkta böcker på svenska: Tore Janson, Latin, Kulturen, historien, språket, samt Bo Lindberg, Europa och latinet.

Välkommen till Klassiska språkbloggen!

oktober 3rd, 2013 | Skrivet av Gunhild Vidén i Okategoriserade - (0 kommentarer)

Den här bloggen drivs av forskare/lärare i klassiska språk vid Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet. Här kommer vi att skriva om sådant som rör våra språk, tankar, erfarenheter, nyheter av olika slag. Vi hoppas att läsarna ska finna något av intresse på sidan efter hand.