Header

Under hösten har ämnet latin haft ett samverkansprojekt. ”Samverkan” är numera ordet för det som tidigare kallades universitetets tredje uppgift, dvs kontakter med det omgivande samhället. Projektet har varit riktat mot samarbete med gymnasieskolan om det humanistiska programmet, och har dels resulterat i ett projekt med Västerhöjdsgymnasiet i Skövde, dels i en konferens som äger rum den 29 januari. Samarbetet med Skövde har inneburit att elever har genomfört projekt inom ämnet Människans språk, med stöd från studerande på lärarprogrammet i Göteborg och föreläsningar av lärare från universitetet. Konferensen riktar sig till lärare, främst språklärare, samt rektorer och studie- och yrkesvägledare vid det humanistiska programmet i gymnasieskolan, samt till lärare i klassiska och moderna språk vid Göteborgs universitet.

Programmet ser ut såhär:

8.45-9.15:      Samling, registrering

9.15-9.20:      Välkomsthälsning, praktisk information

9.20-9.50:      ”Så mycket kul det finns i språken! Om ord, strukturer, undervisning och folkbildning”. Föredrag av Ingmar Söhrman, professor i romanska språk med inriktning mot spanska, Göteborgs universitet

9.50-10.20:    ”Skolverket om humanistiska programmet”. Föredrag av Ylva Rosing, Skolverket

10.20-10.50:  Kaffe

10.50-11.30:  ”Humanist i näringslivet”. Föredrag av Kenth Berndtsson, ordförande för NyföretagarCentrum Sverige

11.30-12.00: ”Tatueringar på latin. När ett gammalt språk får nytt liv i ny tappning”. Föredrag av Karin Westin Tikkanen, fil. dr. och forskare i latin, Göteborgs universitet

 

12.00-13.15:  Lunch

 

13.15-13.45:  ”Från gymnasiet till universitetet i allmänhet – språkstudier i synnerhet”. Föredrag av Eva-Lena Axelsson, studievägledare vid Institutionen för språk och litteraturer, och Petra Platen, universitetslektor i tyska, båda Göteborgs universitet

13.45-14.30:  Gruppdiskussioner kring olika teman

14.30-15.00:  Kaffe

15.00-16.00:  ”Humanioras roll i dagens samhälle”. Föredrag av Bengt Göransson, f d statsråd

16.00-16.30:  Summering, avslutning

 

Anmälningstiden har gått ut, men i mån av plats kan ytterligare deltagare ges möjlighet att delta. Konferensavgiften är 775 kr (650 utan lunch). Tag kontakt med gunhild.viden@sprak.gu.se om du är intresserad!

The Many Facets of the Second Sophistic – Colloquium at the University of Gothenburg

October 23–25, 2015

The term Second Sophistic was originally coined in the early third century A.D. by the Greek sophist and biographer Philostratus. Philostratus had the Greek rhetorical activity from the time of Emperor Nero to c. 230 in mind, but the term is nowadays used in a much wider sense. In modern scholarship all kinds of literary currents of the early and late imperial periods are included, even though some scholars still use the expression Second Sophistic only for the rhetorical works of the sophists. Thus, whereas the term itself is generally accepted and frequently used, its meaning is controversial.

One current debate concerns whether the Second Sophistic is followed by yet another sophistic period, the Third Sophistic. This term is advocated by some scholars to distinguish later imperial Greek literature from the literature of the actual Second Sophistic. The term was first suggested in 1993 by Laurent Pernot in La rhétorique de l’éloge dans le monde gréco-romain, but the debate on the necessity and accuracy of the term has peaked in the last decade, with numerous articles for and against the concept.

The University of Gothenburg announces a colloquium on the many facets of the Second Sophistic. It aims at shedding light on the many sophistics of modern scholarship and seeks to explore the following topics: What do specific modern researchers mean by the term Second Sophistic? At what point in time does it begin and when does it end? Could philosophical, theological, and scientific literatures be part of the Second Sophistic, or should the term be limited only to Greek rhetorical literature of Roman imperial times? The colloquium at the University of Gothenburg does not aim at settling scientific controversies as much as being an arena for a discussion of the many facets of the Second Sophistic.

The colloquium will take place at the Department of Languages and Literatures, University of Gothenburg, from Friday, October 23 to Sunday, October 25, 2015, room G412.

Program

October 23

13:00 Welcome

13:30 Robert J. Penella (Fordham University)

“Declamation and Extempore Speech as Hallmarks of Philostratus’s Second Sophistic”

14:15 William Guast (University of Oxford)

“Defining the Second Sophistic: A Rhetorical-Theoretical Approach”

15:00 Coffee

15:30 Laurent Pernot (Université de Strasbourg)

“The Second Sophistic: ‘Pointless invention’ or Concept of Operations?”

16:15 Claire R. Jackson (University of Cambridge)

“Boundary Issues: Reconsidering the Ancient Novel and the Second Sophistic”

19:00 Dinner

October 24

10:00 Marius Gerhardt (Ägyptisches Museum und Papyrussammlung, Berlin)

“The View from below: Papyrological Evidence for Sophistic Activity in Roman Egypt”

10:45 Kai Brodersen (Universität Erfurt)

“Like Father, like Son? Academic families in Philostratus’ Lives of the Sophists

11:30 Coffee

12:00 Anna Peterson (The Pennsylvania State University)

“Staging the Self: Lucian, Libanius, and the Reception of Old Comedy”

13:30 Lunch

15:00 Emily Kneebone (University of Cambridge)

“Imperial Greek Epic and the Second Sophistic”

15:45 Francesca Modini (King’s College)

“ἔσοπτρον ἴσαμεν: Second and Third Sophistic in the Mirror of Ancient Lyric Reception”

18:00 Dinner

October 25

09:00 Eleni Bozia (University of Florida)

“How Important is Quellenforschung for the Study of the Second Sophistic: Research Issue or Conundrum?”

09:45 Mali Skotheim (Princeton University)

“‘Naked Competitions’: Misreading Greek Festival Culture in Philostratus’ Life of Apollonios of Tyana

10:30 Coffee

11:00 Daniel Richter (University of Southern California):

“Eloquentia Graeca, Patria Barbara: Nature and Culture in the Second Sophistic”

11:45 David Westberg (Uppsala universitet)

“Stoic Rhetorical Theory (or Not?) in the Technographical Manuals of Late Antiquity”

12:30 Concluding discussion

 

Kungl. Vetenskapsakademien har tilldelat det Letterstedtska översättarpriset 2015 till Sven-Tage Teodorsson, docent i grekiska vid Göteborgs universitet,

för hans översättning av Plutarchos Kärlek och vänskap (Atlantis 2014).

Sven-Tage undervisade och forskade vid den klassiska institutionen vid Göteborgs universitet fram till sin pension.

Vi gratulerar honom varmt till det fina priset.

Länk till pressmeddelande:

http://www.kva.se/sv/Nyheter/2015/KVA-belonar-oversattare-och-astronom/

 

 

I ett pressmeddelande från regeringskansliet (http://www.regeringen.se/sb/d/18268/a/250036) kan vi nu läsa att instituten kommer att få behålla sin finansiering även 2016 och 2017. Faran tycks alltså vara över för den här gången. Många gläds över detta; vi här i Göteborg är inte minst glada över att de kurser vi har utarbetat kommer att få leva vidare, att nya generationer studenter får uppleva både antiken och den internationella forskarvärlden via institutens förmedling, och att vi som forskare kan fortsätta att utnyttja de fantastiska bibliotek och forskningsmiljöer som instituten ger tillträde till. Utinam semper vivant!

I regeringens budgetproposition som offentliggjordes den 23/10 föreslås i ett kortfattat, nästintill undangömt, stycke (s. 308) besparingar på de svenska Medelhavsinstituten i Rom, Athen och Istanbul. Det föreslås även att statens finansiering av instituten upphör helt fr.o.m. 2017. Resultatet blir med stor sannolikhet att dessa värdefulla forskningsinstitut tvingas stänga ner sin verksamhet, eftersom den statliga finansieringen utgör 90 % av deras budget.

Instituten är nödvändiga för den svenska arkeologiska verksamheten i Medelhavsländerna, men de är även viktiga för språkforskare, religionsvetare, historiker och konstnärer. De bidrar till internationella och tvärvetenskapliga samarbeten, alltså just den typ av samarbeten som efterfrågas från statens sida.

Som forskare och lärare i bland annat grekiska och latin vid Göteborgs universitet kan jag inte tillräckligt beskriva hur viktiga dessa institutioner är för mig och mina studenter.

Förslaget har redan väckt stora protester i media och på nätet. På Facebookgruppen Rädda Medelhavsinstituten finns länkar till flera inlägg i denna debatt:

https://www.facebook.com/medelhavsgate?ref=profile

För dig som vill protestera mot besparingarna finns en protestlista här:

http://www.namninsamling.com/site/get.asp?Medelhavsinstitut

Den 24 september i år (2014) mottog docent Sven-Tage Teodorsson Athenvännernas pris. Ceremonin ägde rum i Medelhavsmuseet i Stockholm.

”Priset (en medalj) utdelas till en person som gjort en berömlig insats genom att i Sverige öka förståelsen för den grekiska kulturen och dess betydelse för vår västerländska odling eller genom att främja kulturutbytet mellan Sverige och det nutida Grekland.”

Sven-Tage Teodorsson har bedrivit forskning inom en rad olika områden inom ämnet grekiska. Bland annat har han forskat på grekiskans uttal i historisk tid.
Numera ägnar han sig främst åt översättning av den grekiske författaren, filosofen och historikern Plutarchos.

Sven-Tage undervisade och forskade vid den klassiska institutionen vid Göteborgs universitet fram till sin pension.

Vi gratulerar honom varmt till det fina priset.

The Many Facets of the Second Sophistic – Colloquium at the University of Gothenburg

Gothenburg, October 23–25, 2015

The term Second Sophistic was originally coined in the early third century A.D. by the Greek sophist and biographer Philostratus. Philostratus had the Greek rhetorical activity from the time of Emperor Nero to c. 230 in mind, but the term is nowadays used in a much wider sense. In modern scholarship all kinds of literary currents of the early and late imperial periods are included, even though some scholars still use the expression Second Sophistic only for the rhetorical works of the sophists. Thus, whereas the term itself is generally accepted and frequently used, its meaning is controversial.

One current debate concerns whether the Second Sophistic is followed by yet another sophistic period, the Third Sophistic. This term is advocated by some scholars to distinguish later imperial Greek literature from the literature of the actual Second Sophistic. The term was first suggested in 1993 by Laurent Pernot in La rhétorique de l’éloge dans le monde gréco-romain, but the debate on the necessity and accuracy of the term has peaked in the last decade, with numerous articles for and against the concept.

The University of Gothenburg announces a colloquium on the many facets of the Second Sophistic. We welcome participants whose research field is the Second Sophistic, especially those who specialize on the term as such or who focus on the chronological or literary boundaries of the period.

The colloquium aims at shedding light on the many sophistics of modern scholarship and seeks to explore the following topics: What do specific modern researchers mean by the term Second Sophistic? At what point in time does it begin and when does it end? Could philosophical, theological, and scientific literatures be part of the Second Sophistic, or should the term be limited only to Greek rhetorical literature of Roman imperial times? The colloquium at the University of Gothenburg does not aim at settling scientific controversies as much as being an arena for a discussion of the many facets of the Second Sophistic.

The colloquium will take place at the Department of Languages and Literatures, University of Gothenburg, from Friday, October 23 to Sunday, October 25, 2015. 250–300 word abstracts are due by March 1, 2015 and may be sent to mikael.johansson@sprak.gu.se.

 

Vår klassiska blogg har inte varit lika aktiv under våren som den var under hösten. Dagarna har fyllts av undervisning, forskning, handledning, administrativa uppgifter, med andra ord det som hör till vardagen på ett universitet. Nu ser många med oss säkert fram mot semestern, och som vanligt kommer vi säkert att tycka att den gick alldeles för fort när den väl är över! Men det är kanske inte så konstigt: semestris på latin betyder ju ”en period på 6 månader”, sammansatt av orden sex (6) och mensis (månad). Då är det ju inte så konstigt att ordet ”semester” i många andra språk betyder ”termin” – även om en nutida termin sällan är sex hela månader så kommer det onekligen närmare den ursprungliga betydelsen. Det latinska ordet ”terminus”, som det svenska utbildningssystemet har valt i stället, betyder gräns, slut, så det är ju inte särskilt logiskt att vi svenskar använder det om en period som sträcker sig över längre tid.

Som student eller skolelev har man inte semester utan ferier. Naturligtvis är även detta ett latinskt ord: ”feriae” (ordet finns bara i pluralform) betyder helgdag, dag för en religiös festival, och så småningom också ledig dag utan några religiösa förtecken. Skol- och universitetsferierna sträcker sig genom juni, juli och augusti. Månaden juni har sitt namn efter gudinnan Juno, Juppiters hustru. Juli hette ursprungligen Quinctilis, och augusti hette Sextilis. I dessa namn döljer sig räkneorden 5 och 6. Detta var alltså årets femte och sjätte månader, liksom september fortfarande innehåller räkneordet 7, oktober ordet 8, november 9 och december 10. Men stopp lite, december är ju årets 12:e månad?!? Nej, ursprungligen började det romerska året 1 mars, och då blev förstås juli den femte månaden osv. Du kan läsa mer om romersk tideräkning i material som du återfinner på Svenska klassikerförbundets hemsida, www.klassikerforbundet.se. Under fliken Gymnasium, Material och tips, hittar du mycket skojigt.

Månaden Quinctilis fick så småningom namn efter Julius Caesar, och Sextilis fick namn efter kejsar Augustus. F ö är det i år 2000 år sedan den senare dog.

Och i väntan på att vi ska kunna fira Augustus i hans egen månad tillönskas alla läsare glad sommar!

Gunhild Vidén

Om glömska

18 Apr-2014 | Skrivet av Karin W. Tikkanen i Latin

Om Quintus Ennius, den man som ofta kallas romerske litteraturens ”fader”, vet vi  just inte mer än att han föddes (239 f.Kr.) och att han dog (169 f.Kr.), att han kom från Kalabrien, och det att han skrev latinsk poesi innan någon annan riktigt tänkt den tanken. Det fanns troligtvis någon form av romersk litteratur även före Ennius tid, men det var Ennius som bröt ny mark och banade nya vägar genom epikens snårskog, framför allt genom att arbeta med grekiska förlagor och göra översättningar till latinet, bl.a. i hexametervers. Det är även Ennius som tillskrivs rollen att, bland de allra första, ha nedtecknat den romerska historien, i årsberättelser, Annales. Ennius Annales, som täckte in hela perioden från Trojas fall fram till 184 f.Kr, blev skoltext för alla romerska skolbarn, och var det ända fram tills den ersattes av Vergilius Aeneid.

Sedan – och det här är som är så fascinerande med honom – tappades allt det han skrivit bort. Samtiden fullkomligt öser beröm över honom, och hans stjärna förblir starkt lysande genom alla sekler som sedan följer. Men trots detta finns det så förunderligt lite kvar av honom till våra dagar. Inte ett enda av hans många verk finns nämligen kvar i sin helhet – allt vi har är fragment, citat (direkta eller indirekta), och lösryckta versrader. Av de 19 hela tragedier han översatte från grekiska till latin, många av Euripides, finns bara 420 rader kvar. Av hans berömda Annales, femton böcker (som senare redigerades om till arton), vilka ju borde ha traderats och repeterats och memorerats i all oändlighet, ynka 600 vers.

Hur går det till när någon faller i glömska? Eller kanske ska frågan hellre ställas: hur går det till när en persons verk går till spillo, alltmedan hans eller hennes rykte behåller sin lyskraft? Manuskripttraditionen har bevarat och vidarebefordrat stora delar av antikens litteratur till våra dagar, genom avskrifter av avskrifter i flera led. Varför en viss bok har bevarats och en annan inte, tycks delvis ha att göra med slumpen, men så klart även med den status ett valt verk eller en särskild författare haft vid olika tidpunkter under historiens lopp. Många antika författare har bevarats i större skala, om än det väl inte finns någon som har bevarats i sin helhet, inte ens de allra största: Sofokles sägs ha skrivit 123 pjäser, men bara sju har bevarats till idag. Livius skrev om Roms historia i 142 böcker, varav endast 32 (25%) kan läsas av dagens latinstudenter.

Andra författare har fallit i glömska helt, och kan bara nämnas i förbigående (t.ex. Agathon). På så vis är ju Ennius ändå ganska lyckligt lottad, i det att han är omtalad som en av den antika litteraturens stora giganter, och beundras och citeras i flera hundra år efter sin egen död, även om hans verk – alla hans mödosamt komponerade och nedplitade versrader – så gott som alla har försvunnit. När faller sådant i glömska? Ennius citeras fortlöpande genom hela senrepubliken och in kejsartiden, av Varro, Cicero, Propertius och Quintilianus, av grammatiker, talare, och poeter. En mångkunnig person som Aulus Gellius (ca 125 – ca 180 e.Kr.) vet även att berätta den lilla anekdoten om hur Ennius jämför flerspråkighet med känslan av att ha flera olika hjärtan: Quintus Ennius tria corda habere sese dicebat, quod Graece et Osce et Latine sciret ”Quintus Ennius sade sig ha tre hjärtan, eftersom han kunde tala grekiska, oskiska och latin” (något jag reflekterat över i ett annat sammanhang, en gång för länge sedan).

Ennius onämnd och citeras även av sen- och efterantika grammatiker och kommentatorer, av Festus (100-talet e.Kr.), av Servius och Nonius (båda sent 300-tal/tidigt 400-tal), av Macrobius (tidigt 400-tal), Priscianus (500-talet), och Paulus Diaconus (700-talet). Därtill finns referenser till honom i ett antal anonyma scholiaster. Däremot är det svårt att avgöra precis var i tiden hans verk går förlorade, och när citat plockas ur andrahandskällor. Och frågan kvarstår: hur gick det till när han tappades bort?

Någonstans i historien torde det ha funnits en period där hans värde dalade, och där kostnaden i skriftmaterial (pergament, bläck) liksom i arbetet att skriva av för att bevara innehållet till senare generationer, gjorde att det inte uppfattades som mödan värt att bevara just Quintus Ennius – samma öde som åtskilliga andra antika författare, tänkare, och skriftställare gått till mötes. Fantasin vill gärna föreställa sig en enskild skrivarstuga i ett särskilt kloster, där en ensam skrivarmunk sitter och bläddrar i en sönderfallande gammal lunta och funderar över vad hans ska skriva av härnäst, och eftersom han av någon anledning missat samtliga lektioner under skoltiden där Ennius namn nämnts (skolkade han? var han sjuk? var han för kär för att kunna koncentrera sig?) går storheten i namnet honom fullkomligt förbi, och boken ratas till förmån för någonting annat.

Det spännande med Ennius är ju just detta att han omtalas så vitt och brett, en litterär gigant redan under sin livstid, och att så många av de stora namnen under antiken, som t.ex. Cicero, som ju förblev känd och läst genom århundradena, refererar till Ennius och citerar honom. Hur går det till när någon faller i glömska? Vad är det som händer när en byggnad överges, och faller i ruiner? När flyttar råttorna och gråsuggorna in, när tillåts murbruket att damma bort och skorstenen att rasa? Det händer gradvis, och långsamt, och det är inte en enskild människa som är ansvarig för det, men en dag är det helt enkelt ett faktum.

De kappadokiska fäderna och den grekiska bildningen är en fristående kurs på 7,5 högskolepoäng. Hösten 2014 ges den både som campus-kurs och som nätkurs på distans. Båda varianterna ges på kvartsfart. Förkunskapskrav är 30 hp antik grekiska eller 30 hp nytestamentlig grekiska.

Kursen syftar till att ge ökad färdighet i språklig interpretation av några av 300-talets kristna grekiska texter, samt att därmed ge bredare kunskaper om den senantika grekiska prosan. Utifrån texterna skisseras 300-talets litterära och kulturella grekiskspråkiga miljöer och historia; den klassiska bildningens betydelse diskuteras. På grekiska läses Basileios verk Om grekisk litteratur. Ett för ändamålet relevant urval ur Gregorios av Nazianzos, Libanios och Eunapios skildringar av 300-talets athenska bildningsmiljöer läses i översättning. Dessutom diskuteras den moderna forskningens syn på 300-talets grekiskspråkiga bildningsmiljöer (den andra sofistiken).

Anmälan och mer information finner du via antagning.se:

https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2014&publishers=gu&freeText=gre121